sandraandthecity

Sitter här vid mitt skrivbord, framför MIN egen dator som kom igår :)
Igår hände allt på en gång. Efter att ha gått omkring som en rastlös iller i flera dagar hade jag plötsligt en tid att passa, jag skulle nämligen äntligen klippa och tona håret. Snacka om investering!!
Det blev jättesnyggt, på något oförklarligt vis blir mina ögon blåare och mina tänder vitare när jag färgar håret mörkt. Så nu är jag redo för en höst i storstan!

Det är intressant det där hur man ser ut kan påverka hur man känner sig. What you wear changes how you feel. (Är inte det en reklamslogan för Libresse förresten...?) Eller är det kanske tvärtom? How you feel changes how you wear.  Kanske går de hand i hand, och kanske spelar det inte så stor roll, för om man mår bra så syns det.
Och jag mår bra i mitt nya hår.

Det som hände sedan, när jag cylkade hem med mitt nyfriserade hår fladdrande i vinden, var att jag fick ett spännande sms.
Från Telia som sa att mina pengar är slut? Nix.
Från någon trevlig kille som plötlsigt ville ses? Nix.
Från H&M som vill meddela att jag får 10% rabatt på den billigaste varan vid köp av 3? Nix.
Det var nämligen från Posten, och jag kunde nu hämta min nya dator.

Men eftersom allt som sagt hände på en gång, så skulle det komma en herrre och köpa min mormors gamla servis just precis när jag kom hem. Det var för övrigt en väldigt trevlig herre, såg ut som en professor av något slag, som man kallar in vid särskilda tillfällen.

Hursomhelst så fick jag min dator tillslut, och lyckades få igång den utan att av misstag säga ja till att uppgradera hårddisk och skrivbordsikoner och min egen look på bilderna jag matat in, till en (o)rimlig liten kostnad.
Då ringde plötsligt min f.d. franska-lärare för att uppdatera mig i de senaste händelserna i utbytet med en fransk skola som jag gjorde som prpjektarbete med henne som handledare. Jag fick MVG på mitt projektarbete (tog chansen att skryta lite) men trots det så får vi inga pengar från EU att åka på förberedande besök till Frankrike.
Trots de tråkiga nyheterna så var det kul att höra av henne och jag lovade att mejla från London.

Ni vet den där trissreklamen när en kille lyckas träffa papperskorgen med alla hopknycklade papper? Plötsligt händer det. Så kände jag när jag alldeles på egen hand, utan att ens kolla i instruktionsboken (är alldeles för stirrig för sånt) så lyckades jag få internet att fungera! (Det du, Dennis!)

Kollade mejlen och vad fanns där om inte ett mejl från min värdfamiljs-mamma?! Är det inte skumt att det som jag väntat på i veckor nu händer på en och samma dag! Inom loppet av bara några timmar.
Hursomhelst så tackade hon för mitt 'wonderful mail' och skrev att de inte svarat då de varit på semester. Vad det gäller mina framtida rumskompisar så kommer jag bo tillsammans med 6 (!) andra tjejer från olika länder som också ska gå på samma EF-skola. Vi ska få bo i en egen del av huset och äta våra måltider på restaurangen som familjen driver. Helt sjukt coolt!! Inte ens utan koffein i kroppen kan jag väl lyckas göra mig osams med alla sex, liksom?! Det enda som oroar mig en smula är det enda badrummet vi ska dela...

För övrigt vill jag bara berätta att jag efter ett år av en daglig dos koffein (två koppar kaffe till frukost. minst.) har påbörjat en egen-designad detox-kur. Det ni! Såhär är den: Jag ska inte dricka kaffe överhuvudtaget i tre dagar. Slut. :)